inom mej brinner en låga ett evigt Gudsgivet ljus och upp till ett annat Rike lyfter ett stilla bönens brus Herre låt det få finnas i mej, en källa som aldrig sinar ett flöde av liv lär mej dina vägar och ge mej nåden att följa dem ethel 20220704 Jesaja…
Författare: Ethel Lundström
Kanske är det så att Herren försökte visa mej nåt sist vi träffades i Bönegruppen. Några bilder jag fick i huvudet som är tydliga inom mej men som känns lite svåra att sätta ord på. Jag fick en förnimmelse av vackra tomma rum. Tomma på människor. Fint möblerade och färdiga…
Tvära kast. Så är livet. Efter en dryg vecka av stor känslomässig utmaning , eller kanske man kan säja själslig påfrestning, växlingar mellan hopp och förtvivlan längtar jag efter ljus för att kunna se vägen ut ur det "mörker" och vemod som råder just nu. För ett par veckor sen…
Snön virvlade mot ansiktet och en envist kylig vind underströk att våren är en bit bort ännu. Jag gick den vanliga slingan. Den dagliga hundpromenaden. Lagom lång. Lagom med möjlighet att springa lös för hunden. Nysnön som kommit under gårdagen och natten var vitare än vit och nästan stack i…
Häromdan när jag satt i min ensamhet i min bönevrå och tänkte. Mest av allt på alla bönebarn. Då, där jag satt fick jag en bild i huvudet. En bild av ett vacker rött hjärta med en liten brun "åkerlapp" i. En liten åkerlapp som låg där, kal utan växtlighet.…
Så fick jag en tanke ; om ingen märker genom det jag är eller genom det jag gör, att jag är en kristen, om jag håller munnen stängd och inte berättar - har jag då gömt den gåva/guldpeng jag fått av Gud i jorden, precis som en av förvaltarna i…
I söndags for jag till Norsjö. Till pingstkyrkan för att gå på gudstjänst. Veckan innan hade jag bett och sagt till Gud att på söndag vill jag veta vad jag ska göra. Hur vill du använda mej? Konkret! Jag hade frågat Gud om han skulle kunna tala om det. Jag…
Så många dagar har gått när skrivandet har legat nere. Så många dagar när livet varit enahanda och egentligen lite enformigt. Så många dagar av tankar som "ja, men just nu är det så här" och "snart kanske det här är över". Det har varit lite som att sitta vid…
Det är idag jag borde sitta på Fjället. På toppen. Nära Himlen. En bit ovanför ”klingerriset” som stör möjligheten att se helheten och få överblick. Jag borde sitta där i stillheten tills friden tar över och jag har styrkan att gå ner till verkligheten igen. Fast riktigt så farlig är…
Har rotat i poesilådan. Där kan man se att livet rör sej mellan ljus och dunkel. Mellan glädje och värme och partier med ett innehåll som man inte riktigt kan förstå. Livet är nyanser på en färgskala. Toner från höga till låga. Från dur till moll. Pendlar mellan tro och…