Tankar rörs och jag har gått och tänkt på hur man kan se genom hela Bibeln hur Gud valde ut och ville använda den vanliga enkla ”vardagsmänniskan”. Det gällde små och stora uppdrag/uppgifter men allihopa var betydelsefulla i ett skeende, i en tanke Gud hade, i hans planering. Alla dessa vanliga människor, som vi möter i deras vardagliga situationer och som vi faktiskt kan identifiera oss med. Dom fick betyda mycket för att sprida Guds tankar och evangeliet till sin omgivning. Glädjen, upplevelsen och erfarenheten av ett Gudsmöte som gjort livet nytt för dem.
Jag själv känner att ibland törs jag inte, tvekar, eller väntar till det är för sent med att säja det där som jag uppfattar att jag nog borde berätta för ” Lisa” eller ”grannen”. Eller väntar med att skicka ett sms med en hälsning till nån fast jag påminns om att jag borde flera gånger. Eller bry mej om med en kopp kaffe eller så. Men när jag vågar så känns det som att komma till ”en öppen plats”, en plats förberedd för den där lilla stunden av ”himmel” här och nu. Kraft har vi fått löfte om av Herren och den klickar in precis när jag behöver den.
Psaltaren 105:1-4