Daggregn

Tankar -medan jag är här!

Kanske är det så att Herren försökte visa mej nåt sist vi träffades i Bönegruppen. Några bilder jag fick i huvudet som är tydliga inom mej men som känns lite svåra att sätta ord på.  Jag fick en förnimmelse av vackra tomma rum. Tomma på människor. Fint möblerade och färdiga att använda men alla möbler är övertäckta med lakan. Rummen var lämnade. Eller egentligen av nån anledning bestämda till att ”tas ur bruk” / vila, för att kanske nån gång användas. Såna där rum man ser i nån film ibland. Rum i väntan. Rum som är fullt användbara utrustade med allt som behövs för att vara beboeliga men som är ”pausade”, inte behövda just nu.

Så kom tanken att har jag såna rum inom mej? Rum med ”allt som behövs”, utrustning, verktyg, instrument, de andliga gåvorna Bibeln pratar om. Gåvor som jag fått av Gud att bruka i mitt vardagsliv som jag inte använder utan ställt på ”väntan”. Gåvor/förmågor som ska vara till välsignelse för min familj, mina syskon i församlingen och för människor jag stöter på i olika sammanhang. Har jag lagt lakan över gåvorna och gått ut ur rummet? Är det så? Kanske. Kanske har jag gjort det valet för att jag inte vågar gå i tro på Guds löften. Kanske för att jag känns osäker och inte vill göra fel. Eller för att det känns för stort för mej, jag är som förvaltaren som gömde sitt pund av rädsla för sin herre. Rör jag mej bara i en beämlighets-zon, där allt ändå är ganska bra och tycker att det är tillräckligt och att jag faktiskt kan försvara mina val.

Har vi såna rum i församlingen? Bromsar vi Guds planer för vi brer lakan över ”verktygen” och gåvorna och viker åt dörren till de rummen? Kanske är det så.  Men när jag tänker på vad jag tror Gud ville säja så känner jag att jag vill öppna fönstret. Släppa in ny frisk vind. Vädra ut den gamla instängda luften. Gå in i det tillbommade rummet och fundera över – Gud vad vill du nu? Vad är nästa steg? Hur kan jag/vi bli den du vill jag/vi ska vara? Vad är det jag behöver, med Guds hjälp , ta tag i ? Vad har jag låtit växa för ogräs i mitt liv? Vad är det spindelnäten skymmer? Och en bön växer fram, Herre hjälp mej att komma framåt! Hjälp mej släppa taget och behovet av kontroll! Hjälp mej att våga hålla mej i strömmen så din Ande får leda mej i vardagen så att jag kan vara till nytta för Ditt Rike. Hjälp oss som Guds folk att vakna upp och söka oss närmare dej och få uppleva den frihet du lovar oss i ditt Ord!  Hjälp oss så vi inte luras av de som säger att ”allt är bra, det finns ingen anledning till oro”. Herre om du bankar på dörren och vill komma in för att du tänker nånting mer för din församling och för vår kommun och vårt land, Herre ge oss kraften och viljan att öppna dörren för dej helt och fullt vad det än kommer att innebära

ethel 20220618